Så kom luckan. Jag kastade mig fram och precis när min hand nådde de lövtunna, lättsaltade dök hon upp bakom en skärm. Jag vågade inte titta henne i ögonen, men hon kom och ställde sig alldeles intill mig och plockade lite med grillchipsen. Det kändes ganska demonstrativt.
Men nu har jag en liten hög i alla fall. Jag får suga på dem länge.
/E
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar