Jag ringde Tomas Andersson Wij och han satt i en bankkö. Det börjar bli lite slappt i artistbranschens umgänge med media. Efter fyra minuter plingade det till och blev hans tur, så då fick vi lägga på. Fast jag ringde upp några minuter senare.
Vi pratade mest om hur skönt livet har blivit för honom sen han gjorde "Evighet" i Melodifestivalen förra året. Hur han äntligen har sluppit ur stämpeln som pretentiös Sverige-skildrare och i stället får snacka kläder och sånt i intervjuer.
Och han såg ju ironin i att han efter att i tusen år ha kämpat på med sina genomtänkta texter får sitt stora brejk med en schlager.
- Jag ser det som ett tecken på att Gud har humor, sa han.
Här är bästa låten från nya plattan. Fast den är bättre i skivans stråkversion.
/E
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar